Mitt liv med assistans

Det är tufft att vara assistansanvändare idag. Många av oss får minskade eller indragna beslut och för väldigt många av oss raseras hela våra liv pga det. Mina föräldrar slåss för min rätt till ett bra liv varje dag. Vi demonstrerar, vi protesterar och argumenterar. – Av allt det där förstår jag ingenting.

Det tycker min mamma är jätteskönt. Hon säger att det är så många runt om mig som oroar sig, så det ska jag inte behöva göra.
Jag älskar mina assistenter. Dom förstår mig, motiverar mig, kommunicerar med mig och är nyfikna på hur jag fungerar. De ser och känner mina behov och vet precis hur mycket eller hur lite de behöver stötta mig i olika situationer. ”Min Jenny” känner mig utan och innan. Hon har snart jobbat med mig i 12 år nu och vi gör många spännande saker tillsammans. Det är mina assistenter som gör att jag kan frigöra mig från mina föräldrar. Jag är 16 år och vill gå på fritidsgården, gymmet, bio, café och annat kul utan min mamma och pappa. Det är mina assistenter som gör mitt liv möjligt. Utan dem hade jag inte blivit den jag är idag.

Hälsningar från Tindra